Tio år tillsammans med korna
När vi startade Kopensionatet trodde vi att vi visste ganska mycket om kor. Carl-Johan hade arbetat med nötkreatur i många år och vi hade båda ett stort intresse för djuren. Ändå har de senaste tio åren lärt oss mycket.
Det mesta handlar inte om stora upptäckter. Det handlar om små detaljer som gör vardagen lite bättre för korna och som samtidigt har hjälpt oss att förstå hur mycket gräs, tid och lugn faktiskt betyder.
Här är några av de saker som korna har lärt oss längs vägen.
Gräset är viktigare än vi först trodde
Vi brukar säga att gräset gör jobbet.
Men med tiden har vi förstått att det inte bara handlar om vilket gräs korna äter, utan också om hur det serveras.
Ett riktigt bra ensilage doftar gott, har rätt struktur och är skördat vid rätt tidpunkt. Vi vill att foderbordet ska kännas lika inbjudande som en riktigt bra buffé. När maten är fräsch och smaklig äter korna gärna lite mer.
Det låter kanske självklart, men det har gjort att vi idag lägger stor omsorg på att korna alltid har fräscht gräs eller ensilage framför sig.
“Vi gör egentligen inte så mycket. Vi ser till att korna har gott om gräs, en lugn miljö och tid. Resten gör naturen. Gräset gör jobbet.”
När korna själva får välja
En annan sak vi har upptäckt är att kor egentligen är skymningsdjur. De äter som mest tidigt på morgonen och framåt kvällen.
Därför ser vi alltid till att det finns extra mycket fräscht gräs eller ensilage just då. Ibland handlar djurvälfärd inte om att göra mer – utan om att göra rätt saker vid rätt tid.
“Ibland handlar djurvälfärd inte om att göra mer. Bara om att göra rätt saker vid rätt tid.”
Tryggheten finns i flocken
Kor är flockdjur och tryggheten i flocken betyder mer än man först kan tro.
Därför flyttar korna alltid till Kopensionatet i grupper från samma mjölkgård. De kommer tillsammans med kor de redan känner, vilket gör övergången lugnare.
Samma tanke följer med ända till slutet av deras resa. Kvällen innan korna ska åka vidare skiljer vi ut den grupp som ska åka tillsammans. Under natten hinner de hitta sin plats i gruppen och när djurbilen kommer nästa morgon går ledarkon ofta lugnt ombord först. De andra följer efter.
Det blir tryggare för både korna och människorna som arbetar med dem.
Små saker som fortfarande fascinerar oss
Eftersom våra kor kommer från samma samarbetsgårdar år efter år händer det att gamla flockkamrater möts igen. Då kan vi se hur de söker upp varandra nästan direkt. Om det är igenkänning eller något annat vet vi förstås inte, men det är fascinerande att få uppleva. Det är sådana ögonblick som fortfarande får oss att stanna upp.
Efter tio år tillsammans med korna är vi fortfarande lika nyfikna. Ju mer tid vi tillbringar med dem, desto mer inser vi hur mycket vi fortfarande har kvar att lära.
Det här brukar många fråga oss
Hur många kor har ni?
Vi har ungefär 70 kor på Kopensionatet samtidigt.
Eftersom nya grupper flyttar in varje månad och andra lämnar gården förändras flocken hela tiden. Under ett år får omkring 100 pensionerade mjölkkor sitt sista kapitel hos oss.
December är enda undantaget. Då slaktar vi inga kor. Då verkar de flesta bara vilja äta julskinka. 😊
Har korna namn?
De flesta kor har namn när de kommer från mjölkgården och många av namnen följer med hit. Däremot lär vi oss inte alltid namnen på alla. Med ungefär 70 kor på gården samtidigt skulle det vara en utmaning även för oss.
Vilka raser har ni?
Våra kor kommer framför allt från svenska mjölkraser, främst Holstein och SRB, men ibland finns även korsningar och andra raser.
