Vi kokar sugrören för att de ska bli helt rena och desinficerade.
Du kan spola av sugröret i varmt vatten eller koka det igen för att hålla det rent och fritt från bakterier och smuts.
Sugrören har varierande längd och tjocklek.
För att binda näring i marken odlar vi på våra åkrar året om. Vinter-rågen sås på hösten och skördas tidigt på våren. En del av rågen sparar vi och klipper lagom långa sugrör av, för hand – resten äter kossorna upp!
Om Råg
Råg, vars vetenskapliga namn är Secale cereale, är ett av de fyra sädeslagen vi har i Sverige (Råg, Korn, Vete och Havre). Den har sitt ursprung i mindre Asien, nuvarande Turkiet. Rågen var känd redan av antikens greker och romare, men odlades då inte i någon större utsträckning. I Norden har vi odlat råg sedan 1000-talet. Den var tålig och såddes därför på hösten och vid mitten av 1800-talet utgjorde rågen 1/3 av all odlad spannmål. Den var en avgörande del av dåtidens basföda, framför allt för den arbetande befolkningen, och användes i bland annat rågbröd och råggröt.
Den skiljer sig från de andra sädeslagen på så sätt att den är korsbefruktande samt kännetecknas av en öppen blomning. När blommorna släpper sitt pollen lägger det sig som en dimma över fälten vilket man brukar kalla att ”rågen ryker”.
Råg är bra för planeten
Precis som de flesta andra spannmål är råg en klimatsmart gröda då den inte kräver mycket mark för att odla.
Varför inte sugrör i plast?
Ja det kan ju låta som en enkel fråga med ett enkelt svar – vilket det är! Plast som råvara är en belastning på klimatet, inte minst engångsartiklar som ofta hittas slängda i naturen. Sugrör av plast har under senare år börjat bytas ut mot papper, glas och metall, och från och med januari 2022 är plastsugrör tillsammans med andra engångsartiklar förbjudna. Vi har tagit fram sugrör av råg, som både går att använda igen och slänga i naturen utan att det skräpar ner. Det bryts ner precis som allt annat biologiskt material. Superbra tycker vi! Tycker du?
Naturligare kan det inte bli!