Vi är stolta över vår gård och vår satsning att bidra till en klimatsmart och långsiktigt hållbar produktion. Men vad innebär det? För oss är det mycket mer än att tex odla ekologiskt eller att göra något så effektivt som möjligt. Det är en vision om att ta ansvar och ge hållbara löften.

Vårt ansvar

Sedan hösten 2016 driver vi Kopensionatet, där vi tar hand om den pensionerade mjölkkon. Hållbarhet är och har alltid varit vår bas, de senaste åren med en allt större känsla av brådska. Klimatförändringar, pandemi och oroligheter i världen utmanar oss men visar oss också att den väg vi valt går åt rätt håll. Det finns massor kvar att göra men vi är stolta över det vi har åstadkommit så här lång. Vårt löfte är att ta ansvar för en långsiktig och hållbar köttproduktion. Vårt löfte är indelat i fyra områden: Klimat, Djur, Smak, Nyttigr

(Science based target logga)

Klimatet

Klimatförändringar påverkar och berör oss alla. Allt vi gör har en påverkan och vi vill inte vara passiva åskådare. Vi valde våren 2020 att Klimatcertifiera oss enligt Svenskt Sigill (IP Nöt med tillägget Klimat). Sedan 2022 kör vi helt fossilfritt (vi använder HVO 100 och RME, Svenskt rapsdiesel) och vi jobbar enligt Science based target (SBT).

 

I juni 2024 släppte vi en rapport tillsammans med Lantmännen där vi visar att vi når Parisavtalet redan 2024. Lantbruket ska minska sin klimatpåverkan till 2030 med 24%, vi har redan minskat den med 50%. Det är vi riktigt stolta över! Läs gärna rapporten:

Fossilfri nötköttsproduktion Hagshultskossorna 2024
Science-based targets är mål för att minska växthusgasutsläpp som är baserade på vetenskaplig forskning och klimatdata för att säkerställa att de är tillräckliga för att hålla den globala uppvärmningen under en säker nivå. Dessa mål är vanligtvis kopplade till företags eller organisationers utsläpp av växthusgaser och är en del av deras strategi för att minska sin klimatpåverkan och bidra till att uppfylla målen i Parisavtalet.

För att målen ska vara vetenskapligt baserade måste de uppfylla vissa kriterier:

1. Tillräcklighet: Målen måste vara tillräckligt ambitiösa för att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5-2 grader jämfört med förindustriella nivåer. Detta innebär att målen måste fastställas med hänsyn till den senaste klimatvetenskapen och koldioxidbudgetar.
2. Noggrannhet: Målen måste vara baserade på vetenskaplig data och metodik för att säkerställa deras trovärdighet och tillförlitlighet. Detta kan innebära att använda modeller för att beräkna utsläppsminskningar och deras påverkan på den globala uppvärmningen.
3. Transparens: Processen för att fastställa och rapportera målen måste vara transparent och öppen för extern granskning och bedömning. Detta innebär att företag och organisationer måste redovisa sina utsläppsdata och metoder för att sätta sina mål.

SBT-initiativet drivs av ett antal organisationer, inklusive World Resources Institute (WRI), World Wide Fund for Nature (WWF), Carbon Disclosure Project (CDP) och United Nations Global Compact (UNGC). Dessa organisationer ger riktlinjer och stöd till företag och organisationer för att fastställa och genomföra sina vetenskapligt baserade mål för att minska växthusgasutsläppen. Genom att följa science-based targets kan företag och organisationer ta ett mer ansvarsfullt och effektivt tillvägagångssätt för att bekämpa klimatförändringarna.

Djuren

När karriären som mjölkko är över flyttar korna från Torsjö säteri in hos oss, i stället för att åka till slakteriet. Hos oss blir de naturvårdare och samtidigt bygger de muskler och fett som blir ett hållbart klimatcertifierat kött med mycket smak och karaktär. Med fokus på hållbarhet tar vi tillvara en bortglömd resurs, vi kallar det Recow.

Vi vill inte producera så billigt som möjligt, vi vill göra så bra som möjligt – för alla! Ska man äta kött ska man veta att det kommer från en ko som haft ett fint och bra liv. Vi tror maten smakar godare både i gommen och i själen om vi vet och tar ansvar för vad vi stoppar i oss. Våra kor är inte uppfödda för att så snabbt som möjligt hamna på en tallrik, hon har haft många uppgifter innan hon till slut blir ett klimatsmart, gott och hållbart kött.

Vår vision är omtanke och värdighet för djuren genom hela processen. Vi älskar både mjölk och kött och ser det här som en möjlighet att ge kossorna en skön och bekväm vistelse hos oss på Kopensionatet som tack för alla fina kalvar, alla liter mjölk de givit oss att de hjälper till att hålla landskapet öppet. Att deras välmående också förbättrar köttkvaliteten är en fantastisk möjlighet som vi är glada över att kunna bidra till.

 

Smaken

Vi har två saker i fokus; djuren och smaken. Inte antingen eller, utan både och. Du är vad du äter och din mat påverkar hur du mår. För oss är det viktigt att våra kossor får de bästa förutsättningarna och den bästa maten så att vi i nästa steg får nyttigt kött som också smakar gott!

Vår gräsblandning (som odlas inom en radie av ca. 2 km) samt de örter och blad som kossorna betar i hagen ger en långsam tillväxttakt och det skapar den unika smaken av småländska Hagshult. Det finns ytterligare faktorer som påverkar smaken på köttet, vi har ju mjölkkor, till skillnad från köttrasdjur, vilket också gör att köttet har en annan karaktär och en annan smak än traditionellt nötkött.

 

Nyttighet

Vi frågade forskare på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, hur stor påverkan maten har på köttets smak. Vi fick snabbt lära oss att det är helt avgörande både för smak, innehåll och för köttets utseende.

När kossorna är på mjölkgården i Torsjö så levererar de mjölk som topp-presterande elitidrottare och där får de kraftfoder. Men när de kommer till oss är det ju det omvända. Här vill vi att de ska varva ner och stressa av.

När vi ändrar kosten från kraftfoder till gräs går tillväxttakten långsammare och fettsyrorna i köttet påverkas. Fettet blir gulare och köttet får en djupare färg och karaktär, det blir också mindre blankt – framför allt får det ju en helt annan smak! Det tar fyra till fem kanske upp till sex månader innan köttet och fettet ändrar karaktär och smak. Därför stannar alla kor hos oss minst sex månader.

En annan positiv bieffekt är att köttet får betydligt högre halter av Omega-3 samt ett större innehåll av vitaminer och mineraler.

Hur jobbar vi?

På Kopensionatet är hållbarhet en del av det dagliga arbetet och vi jobbar aktivt med att ta vårt ansvar för en långsiktig och hållbar köttproduktion. Vårt hållbarhetsarbete spänner över flera nivåer, från de övergripande högre syftet som företag, till hur vi arbetar och gör val i vardagen till att ställa krav på våra leverantörer och samarbetspartners till att uppfylla våra kunders förväntningar och hålla oss uppdaterade om lagar, regler och den senaste forskningen.

Samarbeten

Vi kan uppnå mest när vi arbetar tillsammans. Så för att vi ska kunna hålla vårt löfte måste vi samarbeta med våra leverantörer och partners. Vi strävar alltid efter vi tillsammans ska bli bättre genom att vi stärker och hjälper varandra.

Partnergård med Lantmännen maskin

Genom vårt partnerskap får vi tillgång till den senaste tekniken och utrustningen. Det gör att vi kan jobba med precisionsodling (att dela upp åkrarna i mindre områden, följa förändringar och styra insatserna efter varje enskilt områdes förutsättningar), använda sattelitkartor när vi gödslar, köra så effektivt och med så lite markpåverkan som möjligt. Genom partnerskapet förvärvar vi också kunskap om den utveckling som sker både inom teknik och ur ett övergripande hållbarhetsperspektiv.

Vår gård blir också en del i Lantmännens testkörning, utbildningar och utveckling av maskiner och funktioner. Samarbetet skapar utbildningstillfällen både för Lantmännens egen personal, deras kunder och för oss.

Fossilfritt och grönt

Genom samarbete med Energifabriken tankar vi alla fordon på gården med HVO100 eller RME (Svenskt biobränsle gjort av rapsolja). Tankarna på gården är också publika så den som vill kan tanka sin bil hos oss. Gödseln från våra kor kör vi till en biogasanläggning på en granngård, där det förutom att bli ett näringstätt gödningsmedel också skapas el och värme. Så hela gården och även vår elbil går på egenproducerad riktigt grön el.

Hela djuret

När tiden på Kopensionatet är över vill vi ta tillvara så mycket som möjligt av hela djuret. Av hudarna gör vi skinnprodukter, av fettet som blir över vid slakten gör vi gula guldtackor, Krögartalg, som används vid matlagning. Fettet som får hängmöra tillsammans med köttet blir Guldtalg, Av benen kokar vi köttfond och av de urkokade benen gör vi Ko-kol. Av talgen görs också hudvårdsprodukter via en samarbetspartner. Alla dessa produkter tillverkas och tas fram tillsammans med många duktiga samarbetspartners vars kunskap och kompetens är ovärderliga.

Vad kan du göra?

Vi gör allt för att ta vårt ansvar en långsiktig och hållbar köttproduktion och vi vill gärna bjuda in dig att följa med på resan. Vi tror att vi kommer längre och snabbare fram om vi samarbetar. Som konsument finns det många saker du göra som hjälper till.

Medvetna val

Att fatta medvetna beslut är ett av de bästa sätten för att få en positiv inverkan på miljö och klimat. För att göra det behöver man skaffa sig kunskap för att kunna göra kloka val så ofta som möjligt. Vi vill att så många som möjligt ska äta hållbart, smakrikt och nyttigt kött från välmående djur.

Minska matsvinn

En av de stora klimatbovarna är all mat som slängs. Vi vill att det kött du köper hos oss ska komma till användning. Enligt uppgifter från Livsmedelsverket och Naturvårdsverket slängs ungefär 1,3 miljoner ton mat i Sverige varje år. Detta innebär att varje person i genomsnitt slänger cirka 127 kilo mat per år. Matsvinnet förekommer längs hela livsmedelskedjan, från produktion och distribution till detaljhandel och hushåll. Att minska matsvinnet är därför en viktig del av hållbarhetssträvan för att bevara resurser, minska miljöpåverkan och förbättra livsmedelssäkerheten.

Här är några saker du kan tänka på:

1. Planera din matlagning noggrant: Gör en lista över vad du behöver innan du går och handlar. På så sätt minskar risken att köpa mer än du behöver, vilket kan leda till att mat slängs.
2. Lukta och smaka: Förstå skillnaden mellan ”bäst före”-datum och ”sista förbrukningsdag”. ”Bäst före”-datumet indikerar när maten är i optimal kvalitet, medan ”sista förbrukningsdag” anger när maten kan bli farlig att äta. Genom att lukta och smaka så känner du om en vara är bra eller inte.
3. Använd frysen: Eftersom vårt kött är hängmörat så påverkas inte kvaliteten på köttet. Allt kött är vakuumförpackat vilket betyder att du kan lägga det i ljummet vatten för att tina det när det är dags att laga mat.
4. Laga storkok och återanvänd: När du lagar mat, överväg att göra större portioner som du kan frysa in eller äta under flera dagar. Tänk efter vad du kan göra av de ev. rester som blir över.
5. Var kreativ med rester: Istället för att slänga överbliven mat, försök att återanvända den i nya rätter. Till exempel kan du göra sallader, wraps eller grytor med överblivet nötkött eller varför inte en pyttipanna?!.
6. Bevara kött med rätt förvaringsteknik: Förvara kött på rätt sätt i kylskåpet för att förlänga dess hållbarhet. Förseglade förpackningar och lufttäta behållare kan hjälpa till att förhindra att köttet blir dåligt.
7. Källsortera organiska rester: Om du ändå hamnar med matrester, se till att källsortera dem för att minska avfallsmängden och bidra till kompostering eller annan organisk återvinning. Och tänk på att när du torkar ur fettet ur stekpannan så ska du slänga det i komposten. Det är massor med energi i fett och det kan återvinnas.